Stoneface har blivit happyface

Pune IT Park där jag jobbar övervakas dygnet runt av vakter. Efter bombdåden i Bombay har det blivit ännu hårdare övervakning och alla som rör sig in och ut ur IT parken kollas. Man måste helt enkelt ha sitt passerkort med sig och ibland kollar de till och med vissa personers väskor.

Jag har dock under mina tre månader här aldrig blivit kollad! Det är alltid samma snubbe som står i grinden och öppnar och stänger. En medelålders man med lätt militäriskt utseende. Ett stoneface, aldrig en min. Inte ens en nick även när det är en hindu som kommer in. Han brukar se barskt på männen och be dem att raskt plocka upp sitt passerkort. Mig bara öppnar han dörren åt och ber mig passera.

Jag har funderat på om det kan bero på att jag är enda svensk här och att jag dessutom är yngst samt har en knasig frisyr (indiska mått mätt). Kanske känner han igen mig? Men så tänker jag, i IT parken jobbar det kanske 1000 människor, hur kan han möjligen känna igen en enskild individ?
Då tänker jag att vi har nog blivit lite bundis ändå. Lite vänner liksom. Så här om veckan försökte jag mig på ett "Good morning". Inte en min. Stoneface. Knappt att han rörde handen när han öppnade grinden.

För tidigt skede i förhållandet.

Så idag öppnade han grinden, fyrade av världens leende och sa "Good morning, madame". Jag tror vi börjar komma någon vart, Jag och Vakten.