onsdag 31 december 2008
Gott nytt år!
Valet i kvalet
Rester idag igen?
I mina gener finns det ett väldigt dominant arvsanlag - överdoseringsanlaget! I generationer har denna gen överlevt. Min mor har den definitivt, min mormor hade mängder av den för att inte tala om min gammelmormor så kanske är det inte så konstigt att även jag har den. Tyvärr har Armando den också.
Jag sa: Vi köper väl en par liter dricka - Han tog till en extra.
Jag sa: Vi köper väl en par kilo bananer - Han drog till med två extra kilon.
Jag sa: Fyra chipspåsar kanske blir bra? - Han kom hem med fem.
Resultat efter festen:
3 kg bananer
1 liter dricka
15 burkar öl
4,5 chipspåsar
Vad lever vi av nu? Tja, vi äter aloko till frukost, aloko till middag och så har vi tillverkat bananchips. Dessutom har vi filmkväll med chips varje kväll. Jag riktigt ser hur kilona anfaller mig..
tisdag 30 december 2008
Orsaken
Svensson-lönen här ligger kanske på sisådär en 15000 Rs efter skatt, ungefär som en svensson-lön i Sverige kan ligga på alltså. Skillnaden är att priserna inte håller jämn takt med lönerna. Skulle du överleva på dina 15000 kronor i månaden i Sverige om din etta i Söderhamn kostade 8000 i månaden i hyra? Om du betalade 70 kr/litern för bensin? Om den billigaste mjölken kostade 22 kronor/litern och om en ny dator gick på 50 000? Alltså, den sämsta.
Skulle inte tro det. Eller ja, överleva skulle du säkert men skulle du ha råd med en bil, en dator, skinnsoffan du har hemma, tv:n. För att inte tala om kycklingen du brukar äta till middag och spisen du brukar tillaga den på.
Om man har 45 000 Rs i månaden då kan man pröjsa 70 kronor/litern för bensin och köpa mjölk varje dag för 22 kronor. Det är bara lite värre om man delar lönen på tre.
måndag 29 december 2008
Roliga indiska uttryck
55: Piptypive
Wait: Vait
Sen har de tre favoritord vilket vi såklart tycker om att skoja om. Dessa är only, basically och actually.
Only - De använder inte ordet only på samma sätt som vi gör det. De slänger in det sist i meningar.
"Var finns närmaste internationella flygplats?"
"In Mumbai only."
När man skriver en check måste man som vanligt skriva beloppet både med siffror och bokstäver. Men när du skriver med bokstäver ska det avslutas med only.
"Femtusen femhundra femtio only."
Basically - Låter jävligt roligt när det sägs med indisk dialekt. Och de stoppar in det för att övertyga sånt som för vanliga dödliga redan är självklart.
Istället för att säga "Where are you from?" så säger de "Where are you basically from?"
Om de frågar efter arbetet är det samma sak "What do you basically do?". Eller varför inte "What is the basical currency in Sweden?"
Actually - Stoppas in överallt där det kan stoppas in. Används ofta istället för "Nej" som nekande svar på frågor.
När indier blir stressade kan det hända att de sätter ihop alla tre i alla möjliga meningar. Vi hade en försäljare hos oss som skulle sälja någon internetuppkoppling.
"Actually, what I basically do is that I basically connect your computer to a router only."
Bra, då vet vi.
Veckans

Det är bara så att du är oslagbar. Den enda som varit på vippen att gå om dig var Jonathan i Bröderna lejonhjärta men det var några år sedan. I övrigt är du nummer ett. När ska du förstå att det i själva verket är mig du vill ha och inte någon blond, fransk, fotomodell...?
Paketet
Godis (marabou, daim, belgisk choklad)
Pepparkakor
Ädelost
Tuber (Kaviar, Randig kaviar, ädelost på tub och ädelost med punch)
Tidningar (Expressen, Frihet och en korsordstidning)
Julbock
Julduk
Två böcker
Knäckebröd
Ett tomt glöggpaket
Underkläder
Måttsats
Jag tror att det var allt men slå mig inte om jag glömt något. Glöggen läckte tyvärr och en av böckerna har numera halvt vinröda sidor. Men jag har lagt den på tork. 25% av knäckebröna var allt för välmarinerade för att ätas. I övrigt gick det bra. Måste dock slänga underkläderna i tvätten.
Fy vad jag har ätit en massa i helgen. Introducerade randig kaviar och pepparkakor med ädelost på i Armandos liv i hopp om att han skulle hata det. (Mer åt mig själv.) Till min stora förvåning äter han kaviar på mackan varje morgon nu och mumsar friskt på min ädelost. Jävla skit...
Förövrigt har vi döpt julbocken till Alfred.
fredag 26 december 2008
Frågelådan
"Vem fan är Kristi Brud egentligen? Och vad var hennes roll i hela Knutby-röran? /Lisa"
Personligen tycker jag att det här är en väldigt bra och intressant fråga eftersom jag själv undrat över det mycket länge. Det var en mycket knepig fråga och det krävdes att man grävde en del ner i Wikipedias arkiv för att reda ut alla begrepp. Men här har jag gjort ett helhjärtat försök för att göra det så förståeligt som möjligt. Här kommer då svaret:
Begreppet Kristi brud: Kristi brud är egentligen inte en person även om det låter så. Det är en metafor för den kristna kyrkan. Det kommer sig av att Bibeln jämför kärleken mellan Jesus och de kristna med kärleken mellan ett gift par. Svårare än så var det alltså inte.
Åsa Waldau: Åsa Waldau är det "riktiga" namnet bakom Kristi brud. Hon är pastor och sångerska. Hon jobbade tillsammans med Helge Fossmo (knutbymördaren) och ett gäng andra i Filadelfiaförsamlingen i Knutby. Anledningen att hon fått namnet Kristi brud är därför att hon officiellt gift sig med Jesus. Hon bär en ring med sju diamanter som bevis på sin förlovning med Jesus. Ett år senare sägs hon ha skrivit ner Tirsaprofetian som ett budskap från sin brudgum. Detta förnekar hon själv och hävdar att Helge Fossmo är mannen bakom profetian.
Inblandning i morden: Under knutbymorden var det hennes yngre syster Alexandra Fossmo som mördades. Därav blev mediabevakningen av Åsa Waldau skyhög och det var här hon fick namnet "Kristi brud". (I församlingen kallas hon Drottning Tirsa, bevis på att hon skrev profetian måhända?) Nåväl, här kommer i varje fall profetian in i bilden. Profetian har analyserats av bland annat lingvister för att ta reda på om Åsa Waldau i själva verket skrev de vägledande SMS:en till mördaren eller ej. Vad profetian innehåller är oklart men den används flitigt i församlingen. Den måste ju innehålla någon form av koppling till att någon ska dö eftersom den använts i mordutredningen. Självklart vill församlingen skylla situationen på Helge Fossmo.
Slutsats: Kristi brud är inte dömd för någonting i Knutbymorden. Dock har hon gift sig med Jesus så det verkar ju inte helt omöjligt att hon skrivit en profetia. Och om den profetian innehöll något som har med morden att göra, ja det är ju svårt att avgöra. Hursomhelst var hon släkt med den mördade och kollega till mördaren. Det är väl ungefär den inblandning man med säkerhet kan säga att hon har haft.
Källa: www.susning.nu www.wikipedia.se
Jag hoppas att du känner att du fått ett bra svar, hojta annars igen! Jag gör ett nytt försök tills jag knäckt koden, jag lovar.
Grattis!
Jag känner mig som Anna Nicole Smith och han känner sig som en barnarövare.
Det var tråkigt att fira jul i Indien utan snö, tomtar, julmust, tidningen, stress och Kalle Anka. Fick dock höra en uppspeedad indisk version av Jingle Bells - tack för det men det hjälpte tyvärr inte så mycket. Det kan ha varit min värsta musikupplevelse någonsin. Måste fundera en stund innan jag slår fast ett sådant fasansfullt påstående.
Hemlängtan slog till för både mig och Armando. Därför dränkte vi våra sorger i öl (lugn mamma, två var), pizza, aloko och chokladbollar. (Okej, det var mest jag som dränkte mig i chokladbollar. Lite fler än två och mindre än... eh... okej! Jag erkänner! Jag tappade räkningen någonstans runt 15..)
Hoppas alla ni där hemma har haft en fet och stressig jul. Att den innehöll snö eller slask och att ni fick både hårda och mjuka klappar. Hoppas att ni festade på rejält på juldagen men att ni överlever den här dagen. Jag hoppas att ni hade en fin gran och att inga heliga kulor gick sönder. Jag hoppas att era husdjur inte frusit ihjäl och att ni åkt mycket pulka. Jag hoppas att ni fick prova årets blossaglögg och att ni stoppade ordentligt med mandlar i. Jag hoppas att ni allihop fann mandeln i gröten och jag hoppas att hela er tjocka släkt var lite för pinsam, lite för många och lite för bullriga.
Juliga kramar till er mina kära läsare!
onsdag 24 december 2008
Rigor mortis
Rigor mortis är latin för vad vi brukar kalla för likstelhet. Likstelhet är förlusten av en biologisk kropps normala rörlighet och plasticitet och den inträder successivt inom de första timmarna efter döden och är fullt utvecklad ca 10-14 timmar efter dödsögonblicket. Stelheten beror på att muskelcellerna i kroppen får syrebrist och därmed tar energimolekylen ATP (adenosintrifosfat) slut. ATP krävs för att muskelcellerna ska kunna slappna av. Även en stigande mjölksyra orsakar att de kontraktila proteinerna aktin och myosin binds samman till en stabil gel. Effekten av detta blir att musklerna stannar i det läge de befann sig när bristen på ATP och mjölksyrestigandet uppstod. Likstelheten försvinner när autolysen tar fart och nedbrytningen av muskelfibrer börjar.
Källa: Wikipedia men något omskriven till ett enklare format.
Efter detta har jag bestämt mig för att starta en frågelåda. Välkommen till mig med alla frågor ni aldrig vågat ställa eller sådana ni vågat ställa när ni saknat någon att ställa dem till. Jag svarar på allt för jag har tid för Google! Niklas var modig, tog steget och frågade den första pinsamma frågan. Om ni vill vara anonyma så varsågod. Föredrar ni att skriva frågan i ett mejl så använd adressen emelie.em.ek@hotmail.com.
Det finns inga dumma frågor - Bara svar man inte vet!
Veckans

Den här snubben delar förstaplatsen på min lista över snyggaste karlar genom tiderna med killen som kommer att bli nästa veckas godbit. Är han inte jättefin? Han heter Matthew Gray Gubler och spelar Dr. Spencer Reid i Criminal Minds. Ja, jo, man kan säga att jag är en serial-killer-thriller-nörd. Förutom att han är förbannat söt i den serien så är jag kär i honom i allmänhet och jag tror att det är därför han hamnar så högt på min lista. Jag är alltså kär i karaktären Dr. Reid som jag känner jätteväl efter att ha följt nästan alla avsnitt i serien. Jag skiter fullständigt i Matthew för för mig kommer han alltid att vara Spencer :). Han är så smart och tövvlig och jag kan riktigt fantisera om hur vi ska diskutera en massa oviktiga ämnen hur djupt som helst. Grrr.
Anglofiering och råtta
V.I.F. Råttan
Idag när vi kom ner på gården för att hämta moppen så låg där en död, stor råtta. Jag har aldrig sett en råtta "i det vilda" förut, endast burråttor och då endast små, svenska råttor. Den här var brun och hade sitt högra öga halvöppet. Svansen var omkring 20 cm lång och 1 cm i diameter på det största stället. Själva råttan var väl en 15-20 cm med och vägde säkert 1 kg+. Den var väldigt fridfull när den låg där men jag var tvungen att peta på den med skon för att kolla att den verkligen var död. Det var den. Snabbobduktion: Dödsfall nyligen inträffat pga ingen likstelhet. Stackars råtta. Hoppas den får det bra i råtthimlen.
- Armando, titta! Det ligger en jättesöt råtta här. Det ser ut som den sover.
- Kom nu, nu åker vi, vi är sena.. Hrmpf!
- Men titta då, den är verkligen jättestor.
Armando glider ut på moppen tittandes åt ett annat håll.
- Är du rädd för råttor?
Inga kommentarer
- Fniss.
tisdag 23 december 2008
HiG - 15406
Anmälningskod: 15406
Kurs: Litteraturvetenskap A
Oh ja, Emelie vill gå den kursen. En kurs där man får läsa typ 15 skönlitterära verk, hur kul är inte det på en skala? Flyttar troligtvis hem till mor och går den och jobbar extra. Studiebidrag 2500 kronor och lite extraknäck kommer att räcka till inget studielån. Och det är bra för jag ska gå den här bara för att jag tror att det kommer att bli sjukt roligt. Ett halvår lång är den. Då kan man ju passa på att köra B-kursen nästa halvår när man ändå är på gång liksom...
måndag 22 december 2008
När katten är borta dansar råttorna, ja ni vet.
..man kan spela gospel på högsta volym och sjunga med och dessutom göra rörelserna till och hitta på stämmor som inte finns.
Ska man skratta eller gråta?
Nakeshwar
1. Du pratar inte engelska i övrigt.
2. I alla ordböcker jag hittills kollat så är namnet "Clove".
3. Nakeshwar känns aningen malplacerat bland övriga engelska ord.
Men om du är övertygad så, fine! Jag kommer inte att bråka utan jag tar snällt emot påsen och hoppas att jag lyckats identifiera nejlikorna på dess utseende och inte på namnet.
Förövrigt ska jag börja stava Chili med endast ett "l" sedan Niklas påpekat detta faktum och jag kommit underfund med att han troligtvis har rätt. Typiskt.
fredag 19 december 2008
Kryddor och ursäkt
Masalas är hursomhelst kryddblandningar som finns till allt. Garam masala känner ni säkert till. Den kan köpas även i Sverige. Men sen finns det en miljon masalas till och de ska såklart användas till vissa bestämda saker vilka jag inte har någon aning om. Typiskt! Varje familj gör dessutom i regel sin egen masala. Har dock fått en indisk kokbok så jag ska försöka knäcka masalamönstret i några veckor framöver.
Niklas, jag ber om ursäkt. Jag har lämnat två irriterade kommentarer i din blogg. Den ena är tillägnad dig men den mest argsinta är tillägnad idioten som kommenterade ditt inlägg med att han ska rösta på SvD. (dessutom stavade han det fel, nolla, förlåt). Förövrigt hade han kommentaren att allt är deras fel och att de har det så jävla enkelt när de kommer till ett nytt land.
Den snubben har aldrig varit invandrare. Han vet inte vad han snackar om dessutom säger min erfarenhet mig att det är en sån kille som hade problem att lära sig alfabetet redan i ettan, som slår sin fru, som är oattraktiv och allmänt jävla misslyckad.
Så mycket hatar jag SvD. SMR är åtminstone öppen med vad de tycker även om de är farliga. SvD är bara äckliga och likaså deras efterföljare.
torsdag 18 december 2008
Matfestivalen
Aloo tiki - en potatisplätt med curry, masala och lite jox i. Smarrigt! Från Teluga en delstat i Indiden.
Vita plättar - som såg godare ut än de var. Från Tamil, en delstat i Indien.
Pannkakor med kokosröra - som var mer en efterrätt. Grymt gott, från Malaysia.
Friterad potatis - Nej inte som strips men nästan. Skalet var kvar och vi fick salsa till. Var lite sämre än jag trodde att det skulle vara, också från Malaysia.
Sweet corn soup - Precis som det låter, majssoppa. Den kom från Japan.
Blandade grönsaker i röra - Burmesiskt käk som inte var så tokigt.
Aloka och diverse annat - Någon form av stek banan med het sås till samt en banan och annat-bulle med jordnötssås. Från olika delar av Afrika. Det har jag förövrigt ätit förut med Armando.
Efter detta var vi sjukt mätta. (Rimmade!) Inte för att på något sätt vara partisk men den afrikanska maten tar med lätthet hem priset som kvällens godaste. Det var liksom extra allt och skitgott! Dessutom fick vi det billigare eftersom Armando såklart flörtade in sig hos de fyra stackars tjejerna som stod och serverade. Stackare! Jag vet vad de gick igenom.
onsdag 17 december 2008
IPP
IPP = Idioten på posten
Så i morgon bär det av mellan 9-2 och förhoppningsvis skickar dom i väg mina paket så att ni kommer att få dom bara lite sent och inte dundersent dvs om alla gudar är med oss. Synd bara att jag måste drabbas samman med IPP och hans vänner igen.
Ikväll ska jag och Armando på matfestival. Tröstätning är det enda som hjälper mot en viss sorts bitterhet.
Det asar sig
Sen körde jag bara lite för fort i lite för mycket trafik och blev irriterad på indierna och deras totala inkompetens gällande allt.
Jag vill bara hem till snö, familj, knäck och ost som smakar någonting.
Skitliv.
tisdag 16 december 2008
Två osmickrande drag
1. Jag är en rutinmänniska. Okej, jag gillar att äta olika pizzor varje gång, hyra nya filmer, äta olika mat varje kväll och så vidare. Men jag trivs bäst med att lägga mig ungefär samma tid och kliva upp samma tid varje dag. Äta frukost prick klockan 7, lunch 12.30. Jag gör samma saker varje morgon i samma ordning och det får mig att känna mig trygg. Orutin stressar upp mig. I denna värld när allt ska vara så flexibelt och originellt, hur kul är det att säga "Jag är en rutinmänniska"? Inte kul kan jag meddela men man får heller inte ljuga.
2. Jag tycker om listor. Jag gillar ordning. Jag har alltid en handlingslista när jag shoppar och nästan varje dag gör jag en "att-göra-lista". I min handväska ligger en julklappslista och en önskelista. På min dator har jag min budget, prydligt ordnad i perfekta rader. Den ser förövrigt likadan ut varje månad (rutinen?). Jag har en lista över i vilken ordning jag ska lära mig Hindi samt hur jag bäst ska bygga upp min by på Tribalwars.se. Jag tror att det beror på två saker. För det första gillar jag såklart att göra själva listan för jag tycker om att tänka ut, kategorisera och ordna till. Men det jag gillar allra mest är att stryka saker. Det är som att kasta saker. Jag har inga problem med att kasta saker (förutom mat för det är det dödsstraff på hemma hos mig i princip). Det är något otroligt befriande över att kasta saker/stryka något från en listan. Det är som att en sten lyfts från hjärtat.
Nu ska jag därför delge er två av mina fantastiska listor. Nykomponerade, just för er mina kära läsare.
Mat jag tänker lära mig tycka om (utan inbördes ordning):
- Rå lök (pågående)
- Senap
- Blomkål (pågående)
- Spenat (pågående)
- Kikärtor annat än i hummus och grytor
- Äggröra
- Paj
- Selleri (denna förbannade grönsak..)
Mat jag är stolt över att ha lärt mig tycka om:
- Lök i alla andra former än rå
- Lever
- Avocado
- Stark mat
- Chillipulver
- Broccoli
- Kaffe
Vanor och framsteg
Förövrigt gör jag framsteg med min Hindi. Snart sitter alfabetet där och efter det kan vi börja med det roliga - Grammatiken! (Där ljög jag för mig själv igen.) Förövrigt är Devanagari, skriften i Hindi, väldigt väldigt mycket vackrare än våran.
måndag 15 december 2008
Flyttbestyren
Hursomhelst har vi varit runt på 4 olika ställen över hela stan en hel dag för att slutligen köpa ett begagnat, turkost kylskåp. Endast 4000 efter lite prut. 4300 efter frakt men fortfarande halva priset om man jämför med de billigaste nya kylskåpen. Väldigt bra tycker jag dessutom passar det in i vårat kök som av någon anledning har blivit turkost. Det är i varje fall fint.
Dessutom har vi spenderat säkerligen 5 timmar sammanlagt på Big Bazaar för att köpa nödvändiga prylar. Stackars Armando. Och inte nog med det så tvingade jag honom att städa efteråt. I fredags dammtorkade jag alla ytor och det behövdes verkligen. Dessutom är vårt golv typ grå/svart på vissa ställen eftersom Indier inte har för vana att moppa. Så Armando fick skrubba och jag moppade. Nu är köket, vardagsrummet och toaletten färdigt. Bara sovrummet och terassen kvar. Tror jag skippar moppen på terassen dock för den kommer att vara obrukbar efter det..
Tålamod, tålamod är nyckelordet.
Vad ni än gör..

Aloo Parotha
Arothi
Samosa
Cutlet
Eller något annat smarrigt. De är fantastiska och speglar verkligen det bästa i indisk matkultur.
fredag 12 december 2008
Manligt och kvinnligt
När jag och Armando skulle åka på "weekend" till Bangalore så hade jag Kerstins stora backpacker-väska på ryggen. Armando hade en liten ryggsäck i storlek med den jag hade till skolan. Eh? Men så tänkte jag att nu ska vi ju ändå flytta och det måste onekligen innebära en massa saker. Hm.
Igår sa Armando att han svängt förbi med ungefär hälften av sina grejer ej inräknat datorn till lägenheten. Smart! tyckte jag om att börja packa in saker dagen före vi ska flytta in när vi ändå har nyckeln. Så jag proppade min backpacker-väska full och min vanliga ryggsäck full och bar mig av. Detta är ungefär 20% av mina saker, eventuellt mindre men jag vill helst inte spekulera i det. När jag kliver in i lägenheten är den tom. Vart tusan har han gjort av sina saker? Jag gick runt och tittade och tittade. Så bakom dubbelsängen står en liten bag i storlek med den jag brukar ha till träningen. Hälften av grejorna? Vadå ett par jeans, två par tröjor och en tandborste?
Jag säger som Lars Winnerbäck: Jag fattar ingenting!
torsdag 11 december 2008
Tigerkakor
Jag vill bara ha dom. Tyvärr känns det som att de kanske kommer att vara borta när jag kommer hem. Fast ja, lagom till 2009 kanske de börjar med konceptet att sälja julsaker året om för att slippa julstressen? Jag hoppas på det och på att dom finns kvar.
Julkalender
Jag tycker att alla ska ta sig en titt under lucka nummer 7 där Fredrik Reinfeldt finns inklippt i Ipren-mannen med texten "IPRED-mannen". Fniss fniss.
Inte ens ni blåa får missa den här chansen, lite självdistans är ju alltid kul.
www.ssu.se
Det är på startsidan så oroa er inte över att ni behöver leta.
onsdag 10 december 2008
Man måste vara snäll mot farbror blå.
De tittade såklart på hans körkort och längst ner på körkortet fanns det en pytteliten text som sa att om man hade ett körkort av den här typen måste man ha ett rött "L" fram och bak. Varför är det ingen som vet. Tyvärr var det inte så mycket att tjafsa om eftersom det stod klart och tydligt och vi inte hade något "L". Men så sa en av farbröderna att det var okej om det var så att han övningskörde med mig. Då langade jag hastigt upp mitt körkort och pekade på EU-loggan och hävdade med allvarlig min att det var ett internationellt körkort. Det är märkligt vilken fantastisk effekt EU-loggan har på alla myndigheter här i Indien. En slags skräckblandad förtjusning typ. Okejdå, sa karln och jag trodde att han skulle släppa oss. Men icke sa nicke.
Den andra hävdade att vi hade kört mot enkelriktad fil och det hade vi också. Grejen var bara den att vi följde efter en hel familj som också körde emot enkelriktat. Det enda som hände dem var att de blev tillsagda mitt i trafiken. De fick inte ens köra åt sidan! Men oss skulle de banne mig ha 200 Rs av bara för det.
Det måste ha varit någonstans här jag tände till. Jag tror aldrig att jag har skällt så mycket på en människa som på de där tre polismännen. Jag kallade de både det ena och det tredje där vartannat ord bestod av "Idiot", vart tredje av "korrupt" och vart fjärde av "rasist".
En av poliserna hade redan blockat upp sitt block och börjat skriva ut ett kvitto på bötern. Men när jag kommit halvvägs ändrade han sig hastigt.
"Okej, visst, men nästa gång ska du vara snäll, hör du det? Jag tar inte mutor och jag är inte rasist dessutom är jag kompetent i mitt jobb. Okej? Jag hoppas att du förstår det. Hejdå."
Mmm, jag ska försöka..
Med det löftet hoppas jag på att det ändå finns en julklapp eller två till mig.
tisdag 9 december 2008
Grattis!
Tack tack.
Jo det är sant, jag fyller faktiskt år idag. Det var ju trevligt men det känns inte sådär jättespeciellt längre som när man var liten. Fast jag känner mig lite gammal, snart 20 liksom (okej 365 dagar kvar men ändå).
I morse fick jag frukost på sängen av min rumskamrat och en indisk kokbok i present av henne och hennes pojkvän. Det var fint eftersom jag önskat mig det. Vi får se vad som händer härnäst. Armando kommer i varje fall ihåg min födelsedag vilket helt klart kan räknas som ett framsteg.
måndag 8 december 2008
Bilder från maraton
Hindi
Jag har köpt en sån där självstudiekurs som var grymt dyr men är väldigt bra. Den har ett antal kapitel som heter knäppa saker typ "Vart ligger zoo?" och då vet man att det handlar om vägbeskrivningar och dylikt. Jag har fått kläm på vokalerna och med konsonanterna börjar det gå framåt. Jag var rätt stolt. Ända tills Armando kollade i min bok på kapitelrubrikerna och översatte varenda en sådär rätt upp och ner. Okej, han har bott i Indien i fyra år men han har banne mig inte ens ansträngt sig för att göra något. Jäkla mupp!
Nu känner jag att jag inte har nåt självförtroende kvar. Jag har alltid trott att jag har ett extremt bra språköra men nu börjar jag banne mig tvivla.
Lägenhet
A: .. rosa.
E: Mm, precis min tanke.
A: Jag vet att du är mer av en röd tjej men kanske..
E: Det är lugnt. Den är ju ändå rätt söt.
A: Lite orginell, jag kan matcha med min skjorta.
Tystnad.
Båda: Allvarligt den är faktiskt skitful.
A: Du kanske kan typ.. pimpa den med något? För jag är helt kass.
E: Jag ska göra mitt bästa.
Den här konversationen tog plats i min och Armandos nya lägenhet. Ni hörde rätt! I helgen var jag och tittade på lägenheten i Koreagon Park för första gången, Armando var där för andra gången. Den var grymt skitig men lägenheten i sig är perfekt. Alldeles nära koreagon park som är min favoritstadsdel vilket jag tidigare nämnt. 2 r o k, en enorm terass. Dessutom ingår spis, soffa, dubbelsäng, två fåtöljer, en garderob och en byrå. Helt perfekt tycker jag och dessutom ska vi få lägenheten städad (såklart) tills vi flyttar in. Priset var också helt överkomligt. Mycket billigare än lägenheter utan möbler och balkong i det kassa området där vårt kontor ligger.
Sen så var det ju den där toaletten. Lägenheten har en europeisk toalett (dvs normal) vilket ju är bra, den har en dusch med varmvatten. Handfat, handukshängare om jag inte minns fel samt badrumsspegel. Det enda som är lite negativt är att ALLT är rosa. Toaletten är rosa, kaklet är rosa, handfatet är rosa, golvet är rosa, ramen på spegeln är rosa och duschdraperiet (som tack och lov inte ingår) är gissa vad? Jo, rosa. Dessutom i olika rosafärger. Alltifrån baby-rosa till den mera chockartade varianten som nästan drar mot lila. Well well. Jag tror att det går att ordna på något sätt om man stoppar in lite andra färger och mjukar upp det hela för jag tänker inte renovera om badrummet. Punkt slut.
Maraton
- Är det säkert att man inte kan springa vilse?
- Ja det är säkert. Du hänger bara på resten och hamnar du fel så kommer vakterna att rätta till dig. Så länge du behåller t-shirten på.
-Okejdå.
Armando hävdade att han inte hade någon kondition men tro inte att jag missade swoschet när han ångade förbi mig och alla andra. Det lär fanimej vara nåt med generna för de första 300 i det "riktiga" maratonloppet var afrikaner som lämnat resten långt, långt bakom sig. Nåväl. Jag sprang på i godan ro. Tyvärr svek konditionen mig så jag varvade med lite gång. Så kom jag till ett vägskäl med fyra vägar. Ett stort gäng svängde vänster och dessutom fortsatte reklamskyltarna till vänster så jag hängde på. Sprang, sprang, sprang, gick, sprang.
"Snacka om långa 4,5 km."
Äntligen nådde jag mål. Jag sträckte upp armarna i luften och kände mig som en segrare trots att jag var typ på 1000:e plats eller något dylikt. En vakt kom fram till mig.
- Du ska springa 4,5 km va?
- Japp!
- Det här är 6 km.
Ghhhg.
- Var är 4,5 km då?
- Ja, först måste du ju springa tillbaka 2 km sen vid bron tar du till höger och fortsätter en bit till.
Skitliv. Motion i all ära men det är INTE kul att behöva springa tillbaka. Den enda trösten var att Armando, Sachin och Prajwal också sprungit fel på samma ställe och gått i mål vid 10 km..
fredag 5 december 2008
Mehndi

torsdag 4 december 2008
Kan alla..
Jag börjar snart närma mig att be till Gud, Allah, Alla (haha fyndigt som fan. Inte.) bara för att lyckas med lägenhetsfan. Blev bestulen på världens bästa lägenhet igår och deppade ihop.
Choklad, ge mig choklad och Kaviar.
Den opålitlige joggaren
Kännetecken: Joggaren har två ben och vanligtvis två armar. Rariteter med en arm eller färre förekommer. Joggarens kropp är oftast muskulös men kan även vara otroligt spinkig. Knubbiga joggare förekommer men är ovanligare och har i regel en lägre medelhastighet. Joggarens hudfärg kan variera beroende på joggarens ursprung. Om joggaren varit i farten länge kan även saker som uthängande tunga och vattenavsöndring förekomma.
Medelhastighet: Joggaren är inget snabbt djur utan håller en medelhastighet på omkring 7 km/h. Variationer kan dock förekomma.
Karaktär: Joggaren tillhör arten människan, en vida spridd art. Arten är känd för att vara flexibel, opålitlig och impulsiv och därför kan joggaren dyka upp mitt i vägen. Joggarens temperament varierar också. En solig morgon eller sval kväll är joggarens humör oftast stabilt. Under påverkan av myggor, regn, hetta, trötthet eller vattenbrist kan joggaren visa tecken på aggressioner, irritationer och social inkompetens.
Lösning: Triangelformade, vita skyltar med röd ram och ett svart tryck i form av en joggare är numera uppsatta över hela staden. Om ni passerar en sådan skylt, vänligen sänk farten och spana noga efter den farliga arten Joggare.
onsdag 3 december 2008
Race against AIDS

Hur som helst är jag som ENDA kvinna anmäld tillsammans med ett fyrtiotal män. Helt, ursäkta, jäkla otroligt. Emptoris måste självklart betala för varje deltagare och dessa pengar går direkt till kampen emot AIDS, forskning, sexualupplysning och framförallt till hjälp barn vars föräldrar dött i AIDS. 4,5 kilometer. Vi snackar om en timme av ditt liv och det är bara 40 anmälda från ett företag med 300 anställda. En kvinna. Jag tycker verkligen att det är bedrövligt även om jag är glad att de 40 som ställer upp gör det.
Genombrott
Det är ju otroligt praktiskt eftersom att jag:
1. Är 169 cm lång.
2. Aldrig har varit liten i kroppen utan är en kvinna med lite att ta i.
3. Har storlek 39-40 på skorna i Sverige.
Jag har lyckats hitta skor i 39-40 men de är så jäkla smala och jag har rätt breda fötter. Korta men breda. Lite som mina ben kan man säga. I förrgår pajade mina skor av dålig kvalitet som jag köpt för 150 Rs. Alltså var det panik.
Igår bar det därför av till Shoppers Stop, en rätt dyr affär. Där hittade jag ett par jeans som PASSADE. Helt fantastiskt! Visserligen näst största storleken som fanns men ändå, de passade! Sen bar det av till skoavdelningen. Där hittade jag ett par svarta, väldigt enkla loafers som jag tyckte såg rätt okej ut. Jag brukar dock alltid vilja ha strumpor i mina loafers för än så länge i Sverige har jag inte hittat ett par som varit tillräckligt bekväma för att vara barfota i. Killen gav mig ett par i storlek 41 (Hör och häpna dom hade det. Större storlek än jag har i Sverige men vafan). Och det var som att dra på sig en silkesstrumpa. Nu glider jag runt i mina nyinköpta skor, helt barfota och än så länge (peppar, peppar..) inte en tillstymmelse till skavsår.
Jag fick punga upp med 800 Rs. för dom men jag har ett antal tusen så det skiter jag fullständigt i.
Stoneface har blivit happyface
Jag har dock under mina tre månader här aldrig blivit kollad! Det är alltid samma snubbe som står i grinden och öppnar och stänger. En medelålders man med lätt militäriskt utseende. Ett stoneface, aldrig en min. Inte ens en nick även när det är en hindu som kommer in. Han brukar se barskt på männen och be dem att raskt plocka upp sitt passerkort. Mig bara öppnar han dörren åt och ber mig passera.
Jag har funderat på om det kan bero på att jag är enda svensk här och att jag dessutom är yngst samt har en knasig frisyr (indiska mått mätt). Kanske känner han igen mig? Men så tänker jag, i IT parken jobbar det kanske 1000 människor, hur kan han möjligen känna igen en enskild individ?
Då tänker jag att vi har nog blivit lite bundis ändå. Lite vänner liksom. Så här om veckan försökte jag mig på ett "Good morning". Inte en min. Stoneface. Knappt att han rörde handen när han öppnade grinden.
För tidigt skede i förhållandet.
Så idag öppnade han grinden, fyrade av världens leende och sa "Good morning, madame". Jag tror vi börjar komma någon vart, Jag och Vakten.
tisdag 2 december 2008
Intresseklubben antecknar
"I have made some research and guess what?"
"What?"
"You are the youngest employee in the whole IT Park, EVER! Isn't it cool?"
"No."
Vid en viss punkt vet man när ens kolleger har för lite att göra. Jag kan inte sätta fingret på vad det är men det kanske handlar om min så kallade kvinnliga intuition..
SMS
From: Pune Police
"If you find any suspicious object in banks, busses, trains, restaurants, hotels, celebrations or other crowded places, please leave the area as quick as possible and contact the police."
Okejdå.
måndag 1 december 2008
En dålig människa
Jag tog saken i egna händer.
Jag skapade ett "förlovningsbevisdokument". Jag är en dum, elak och dålig människa men det skiter jag i för måttet är rågat. Eller "råttet är mågat" som Per Ledin skulle ha sagt.
Jag har helt enkelt skrivit ett word dokument. Infogat svenska kyrkans emblem, hittat på en präst vid namn Erik Svensson och ett vittne vid namn Helena Embretsen. Jodå det är sant. OCH jag har förfalskat deras underskrifter. Så får man inte göra.
Men jag tycker att man får göra det eftersom 1. De kommer inte att förstå vad det står. 2. Det kommer inte att betyda någonting. Det är bara för att indiernas är så jävla strikta när det gäller förhållandetyper.
Alla som har något att invända gör det nu innan jag ger det till någon hyresvärd. (Typ mamma, Kerstin, eventuellt Pappa...Jag vet, min moral är död. Eller den är inte död den sover bara lite.)