Ursäkt och mental träning

Jag ber om ursäkt för alla fel i föregående inlägg.

I år har vi tydligen riktigt vinter. Självklart sker det när jag är borta troligtvis endast på grund av att jag längtat efter riktig kyla och snö i flera år. Lagen om allts jävlighet.. Nåja, Kerstin har sagt att jag borde träna mig mentalt på kylan. Mamma kom dock med den tröstande uppgiften att det är lättare att vänja sig vid kyla än vid värme.

Detta har i varje fall fått mig att fundera på hur det kommer vara att komma hem. Förutom att det är skönt att träffa, familj, vänner och sova i sängen igen. Nu under vinterhalvåret har vi haft mellan 30-35 grader varmt varenda dag. På kvällen/natten/morgonen kryper det ner till ca 15 grader. Då fryser jag. Hm? Från +35 grader till -15 grader (som jag enligt uppgift fått höra att det är hemma) är det en skillnad på 50 grader. FEMTIO GRADER!? Iiik. Vi får se hur det går med planerna på att återuppta det intensiva badandet i sommar...

Sen är det ju maten. Jag har ju vant mig vid att äta starkt, jättestarkt och mera starkt nu i fem månader. Alla kolleger hävdar att "Maten smakar mjölk" när man kommer hem. Näää.. Jag har ju längtat efter palt, pölsa och levergryta. Inte vill jag att det ska smaka mjölk.

Jag vänjer mig nog tillbaka snart. Måste bara mentalt sporra mig själv.