Lurad av informationsdjävulen!

Häromdagen letade jag mig in på den indiska ambassaden i Stockholms hemsida. En sida översållad med viktig information för den som ska ansöka om ett visum. Som den laglydiga medborgaren jag är kände jag mig tvungen att läsa igenom informationen innan jag skickade in min ansökan. Efter några svettiga timmar var jag äntligen klar. Jag kunde inte hitta några frågetecken alls och tyckte att det var för bra för att inte vara sant. Det stämde inte riktigt.

Jag hittade mitt formulär. Jag fyllde i namn, personnummer, min mammas namn, min katts brors syster senaste kulls kön och fan och hans moster. En droppe svett hade letat sig fram i pannan när jag var färdig och jag gav ifrån mig en lättnadens suck. Och helt plötsligt, out of nowhere som man säger på utrikiska, dök en liten, liten textremsa upp. Den var placerad allra längst ner, i den nionde delen av Dantes helvete skulle man kunna säga. Fylld av självförtroende tänkte jag att den måste handla om företagets copyright eller någon annan smärre oviktighet. Åh, så fel jag hade. Där stod ungefär följande;

"Du kan inte skicka in din ansökan via e-post utan du måste skicka den i ett brev med alla andra bifogade filer till ambassaden. Detta brev måste skickas senast 3 månader innan din utfärd. Om du vill ansöka om visum senare måste du göra detta på ambassaden. Ditt visum kommer att utfärdas 2-5 arbetsdagar efter ansökan."

Jag åker om två veckor...

.. upprörd köpte jag två dyra tågbiljetter ner till Stockholm övertygad om att det på andra sidan skärmen satt en liten ambassaddjävul och skrattade åt mitt misstag. Till saken hör även att jag har -3.25 i synfel på höger öga och -2.75 i synfel på vänster och texten var förbannat liten. Dessutom tillhör jag dem som förväntar sig att man skall få reda på all viktig information INNAN man lägger ner en timme på att fylla i formuläret. I denna datoriserade värld förväntar jag mig också nästan att man ska kunna skicka ansökningar på något digitalt sett, men icke! Nej, här skulle man alltså fysiskt infinna sig.

Och hur löd motivationen till att ni behöll den anställde som gjort informationslayouten nu igen?