Emelie the Tent-ripper

"100 kronor" sa han.
"100 spänn!?" utbrast jag.
"Ja, 100 spänn har jag ju sagt" svarade han trött.

De andra hade redan gått in och jag slungade upp plånboken för att betala. 100 kronor för fyra väggar och ett tak i vit ful plast. Jag kan bygga ett snyggare för en materialkostnad under hundra kronor. Jag talar om de berömda, fördömda öltälten på marknader. Förbannade tillställningar. Visserligen trevliga såvida inte medelåldern blir för hög men ändock, en säker väg mot ruinens brant.

Jag har ägnat dagen efter åt att fantisera ihop olika sätt att ta sig in för under hundralappen. Slutsatsen blev att den scweiziska armékniven vinner över att elda upp ett litet hål alternativt kasta sig stenhårt på duken tills den brister. En sådan kniv är visserligen dyr men med de nuvarande priserna inbillar jag mig att man tjänat igen det på en par tre kvällar.

Nu gäller det bara att få tag i en kniv och komma fram till huruvida det är bästa att skära upp en cirkel eller en fyrkant. Det får bli nästa dags stora projekt.