Hejdå!

Resan är slut. Förhållandet är slut. Flygresan är också slut. Därmed anser jag bloggen slut.

Tack för att ni läst och kommenterat. Det har verkligen förgylld min vardag.

Nu flyttar jag till:
trotsaldern.blogg.se

Läs den gärna. Eftersom jag kör med cliffhangers talar jag inte om vad den handlar om.

Sista dagen

Igår var en jättetrevlig kväll. Idag är sista dagen på jobbet och i Indien. Jag firar med att göra en lista:

Saker jag kommer att sakna:

Mina kolleger och vänner
Indiska filmer
Indiskt biosnacks
Maten
Färgerna
Priserna
Kontoret
Dofterna

Saker jag inte kommer att sakna:

Riksha
Att allt tar tid
Mutorna
Poliserna
Ohållbara löften
Trafiken

Indien

Så här tre dagar innan hemfärd tänker jag försöka sammanfatta min resa lite grann, självklart i listform. Eventuella tillägg kommer senare men här är utkastformatet:

Första intrycket när jag kom hit:
- Jag kommer att dö i trafiken.

Första saken jag gjorde i Indien:
- Duschade och blev attackerad av en ödlesvans.

Bästa matögonblick:
- Min första Masala dosa på restaurangen Vaishali var underbar.

Mest hatiska feministögonblicket:
- Första formuläret jag skulle fylla i där de frågade efter min man, eller min pappa, eller min farfar, eller min morfar, eller min bror, eller min systers man eller någon jävla man överhuvudtaget som kan kopplas samman med mig..

Obehagligaste ögonblicket:
- I Mumbai när en man låg på gatan och dog efter en trafikolycka. Hjärnsubstans och blod över hela vägen och det värsta var att han fortfarande låg och ryckte. Det som nästan är ännu värre är att om det skulle hända en själv skulle ingen ingripa. Dels är man för rädd för polisen och dels tar det ambulansen minst 1 timme att nå fram..

Insektsögonblicket jag kommer att minnas mest:
- När kackerlackorna byggt bo i äggkartongen. En kackerlacksfamilj om ca 4 i varje hål, 30 hål = 120 kackerlackor köket. The destroyer, dvs jag, gick lös. Först sprutar man Mr Muscle på dom tills dom blir medvetslösa. Sen klämmer man ihjäl dom mellan fingrarna med ett toapapper. Ifall ni någon gång skulle behöva massmörda kackerlackor..

Pinsammaste ögonblicket:
- När jag i princip fes min karatelärare i ansiktet och sen förträffligt nog spädde på det hela med att säga "Ursäkta" så att alla hörde..

Mest hemlängtan:
- Julafton.

Bästa bollywoodfilm:
- Rad ne bana di jodi med Shah rukh Khan

Det sista jag kommer att göra i Indien:
- Äta middag med Armando på vår favoritrestaurang, säga hejdå, gråta i en taxi, tjafsa med vakterna på Chhatrapati Shivaji, Mumbais internationella flygplats.

Att vilja vara någon annan

Här i Indien handlar alla reklamer gällande hudprodukter om att man kan bli blekare. Inte om att man ser yngre ut, att den reducerar rynkor eller att man får en fräsch sommarbrun färg utan om att man blir blekare. På alla skönhetssalonger kan man beställa olika typer av blekning.

Först skrattade jag åt det här.
Sen tänkte jag efter.

I våra reklamer kan man bli fräscht sommarbrun, få snyggare ben inför beach 2000nånting och se härligt läcker ut i en ny, brunare nyans. Man kan beställa olika former av tanning på skönhetssalongerna och man kan till och med använda sig av fusksol - solarium.
Jag har aldrig solat solarium även om jag tänkt tanken. Jag har aldrig heller provat någon av de där "tanningarna" man kan göra på salongerna. En sommar tog jag dock till Dove summer glow på mina ben men ungefär där slutar det.

Egentligen är det bra nog fjantigt att vilja ändra sin hud till något annat. Hur som helst är nog anledningen till att man har den hud man har helt enkelt att man passar bäst i det. Jag kan tala om att det ser förjävligt ut när indiska tjejer blonderar sig men de tycker att det är huuuur snyggt som helst. Jag har massvis med kompisar i Sverige som vägrar använda solkräm för att man blir brunare om man inte gör det. Var nöjd med det du har istället för att få cancer. På andra sidan jorden sitter någon annan och är avundsjuk.

"Det är synd om människorna." - August Strindberg

Petnageln

Många indiska män, med många menar jag sisådär hälften, har en petnagel. En petnagel har man om man har en lång nagel på ett finger medan de andra naglarna på handen är korta. Vanligtvis handlar det om lillfingret men den kan även befinna sig på andra fingrar. Petnaglarna här är allt ifrån en centimeter till 3-4 centimeter långa och det är alltså MÄN som har dem. Helt vidrigt tycker jag som har svårt för kvinnor med långa naglar.

Vad de också har är en miljon guldringar med en massa glitter och ädelstenar på. Flera på varje hand och ibland flera på varje finger. Det späder inte alls på sliskkänslan, inte alls..

Visste ni förövrigt att personen med längst naglar i världen finns i Indien enligt Guiness rekordbok? Det är såklart en man, vad annars?

Komötet

Idag skulle jag fylla på min mobil med minsta möjliga summa. Gör klart affären och vänder mig om. Finner mig öga mot öga med en ko, modell större. Hon tittade stint på mig och verkade säga:

"Du gick minsann före mig i kön, tro inte att jag missade det."

Någonstans hade jag hört att de håller sig mer lugna om man går nära. Så jag la handen på henne och snodde runt. Kossan brydde sig inte nämnvärt utan tog bara ett steg till in i affären för att lukta på några mentos framme vid kassan..

Buffelbadet

Igår var en mycket varm dag. I Imans lägenhet (där jag numera bor) har man utsikt över floden från balkongen. Floden ligger ca 30 meter från lägenheten. Igår knallade en flock bufflar och deras herde förbi. Bufflarna var ca 60 stycken och istället för att vandra efter strandkanten lät herden simma bredvid i vattnet. Det var sannerligen en fröjd att se dem bada. De bara gled ner och frustade av njutning i vattnet. Några rullade runt på rygg, andra flöt med alla ben rätt ut och vissa försökte sig på något som skulle likna dyk. De var förvånansvärt smidiga i vattnet och mycket duktiga simmare. Tyvärr hade han väldiga problem med att få dem att komma upp ur vattnet på det ställe där de var tvungen att gå ifrån flodkanten och in mot stan..

Bufflar är envisa, tro mig.